Jag har lastat cykeln i Åre och kört söderut till Hälsingland där mina bästa skogar finns. Och nu står jag här, på Kläppaåsen i Ljusdal. Här har jag aldrig varit, men ett instagramkonto gjorde mig nyfiken och här är säsongen igång med torra stigar fast en del blöta på skidstation där allting börjar.
Jag svänger in i skogen och däcken rullar frimodigt utför. Över en liten vass stenjävel och sedan ytterligare tre och en rot som delar sig i två. Det går bra. Trots att det är länge sedan sist.
En krök och en kurva och så, va fan, en explosiv uppförsbacke med en stenavsats som ligger lurigt. Pang på. Snabb växling som ändå är för långsam och ben som behöver kötta på trots att backen är kort. Vi är 400 meter in på stigen och jag undrar vad fan som hände.
Mjölksyran har inte hunnit infektera benen men hjärtat hamrar som att det sitter mitt i lungorna.
Sådär ja. Årets premiär som stigcyklist är avklarad.
Andan kommer ifatt strax därefter. Det är så med stigcykling. Det är liksom av eller på men aldrig något mittimellan. Att rulla gravel, eller landsväg, är som en semester med paraplydrink i jämförelse med en alldeles vanlig och jättelagom skogsstig i södra Norrland.
Jag har pulsklockan igång och kör två varv på banan i Kläppaåsen. Parerar rötter och stenar och tycker att det är flowigt ändå. Har en maxpuls på 180 bmp första vändan. Snittar på 160. Maxar på 182 vända två, men snittar 159. Det är en chock rätt in i systemet.
Och imorgon vill jag köra ännu mer. Blir detta sommaren då jag faktiskt cyklar lika mycket som jag vill?
Jag har jobbat med flera destinationer med stigcykling på agendan. Visit Dalarna, Åre Destination och så Lofsdalen Fjällpark mtb. Cykling är således en del av jobbet och i Åre väntar premiären den 6 juni och i Lofsdalen blir det sedan Lofsdalen Bike Weekend, en fjällcykelfest den 11-14 juli.
Lofsdalen var förra årets bästa fjällcykling. Flowiga, ringlande och roliga leder i fjällgrönska med fjällutsikt. Vindskyddet halvvägs upp, byggt som en halvcirkel, är det perfekta samlingsstället där man kan snacka cykel, hänga i gäng och ha det allmänt trevligt.
Jag kommer nog bli trött då med. Men tanken är att jag ska vara lite mer förberedd. Ha rullat några mil över sten och rötter. Fått till växlingen lite bättre. Mjukat upp hjärtat i bröstkorgen.
Det blir fint.
