Jag sitter i soffan framför elden i kaminen mitt rosa vardagsrum i mitt nästan nya hus. Det tog 3,5 månader innan jag flyttade in. Innan vi flyttade in. Fast det är bokstavligt bara jag som flyttat. Min kille är inte här. Han åkte härifrån för 8 dagar sedan och under dessa 8 dagar har typ *ALLT* hänt.
Klicka på länken för att läsa mer om när vi köpte hus i Åre! Bilderna i det inlägget är från i somras. Såhär ser det ut nu:
Och såhär ser det ut vid älven. I somras Vs. nu:
Medan jag gick in i slutspurten på mitt uppdrag som interim marknadschef har jag också styrt byggstäd av huset samtidigt som jag packat ihop hela lägenheten inne i byn. Jag har känt mig urless, utmattad, euforisk och överlycklig. Samtidigt.
Jag har inte varit helt, helt själv. Mina föräldrar kom upp sent i torsdags kväll och hjälpte mig packa allt bös i lägenheten. ”Bös??” undrade många när jag använde det ordet på stories. Bös är liksom skit. Prylar, grejer, sådant som är saker men som man inte vet vad man ska göra av eller ha det till.
I söndags, måndags och tisdags packade jag ihop allt som är enkelt: mina kläder, de sista outdoorprylarna. Ja sådant som kan kategoriserar på enkelt sätt. Som man kan lägga i en flyttkartong och skriva t.ex. sovrum på. I onsdags såg jag att ett bord låg ute till försäljning på Marketplace. Det hade samma mått som ett bord vi ska snickra men eftersom jag misstänker att det inte kommer hända just denna månad så åkte jag 16 mil tur och retur för att hämta det. På kvällen kom min kompis Louise för att hjälpa mig att bära upp det till huset, skruva ihop det och premiärhänga i huset liksom på riktigt. Vi gjorde upp en eld där ute, grillade korv och tog paus från stressen. Den kvällen flyttade jag liksom in på riktigt. Det kändes stort. Även om jag var ensam.
När mina föräldrar kom på besök tog de med sig energi så att vi orkade med det där flyttjobbet. Jag hatar att flytta och hade lätt kunna slänga allt det där böset. Men nu sansade jag mig och fyllde släpvagnen två gånger om med sådant jag inte vet var det är eller om jag kommer få användning för, men som nog är bra att ha ändå.
I fredags (ja hela helgen faktiskt) morse bjöd jag på min bästa Åre-frukost. Den innefattar såklart bröd, och gärna en mandelcroissant, från antingen Krus (till vänster på bilden nedan) eller Majas (till höger på bilden nedan). Älskar att Åres två bästa bagerier inte alls ligger i Åre utan i Undersåker, där jag bor. Jag älskar dessutom långa frukostar.
Strax före lunch åkte vi till lägenheten för att packa ihop och fylla släpvagnen och vi var tre personer som febrilt jobbade med att packa, lyfta och lasta i 5-6 timmar. Och sedan lika många timmar dagen efter. Fy satan alltså det där är en jäkla ångesthärva för mig. Men i lördags kväll, när allt var tomt och vi kört hem släpet och dessutom lyft in det 150 kg tunga säkerhetsskåpet så kändes mina axlar 15 kilo lättare.
Och nu har jag allt jag äger här i huset och det är en sjuk känsla. Vi har eldat i kaminen, ätit pizza och pasta och pratat om hur himla mysigt det känns just nu och hur himla bra det kommer bli när elen är dragen i köket, det är kaklat och jag orkat måla hallen klar och allt det där andra. Men det där är inte så viktigt här och nu. Den som hälsar på kommer se ett halvklart hem. Eller så kommer den som hälsar på att se ett hem som tar form och känna känslan i det som är klart.
Jag längtar efter att lägga upp före- och efterbilder men känner inte att det är tillräckligt klart. Däremot kan jag lägga upp en före- och undertiden-bild från vardagsrummet. Vardagsrummet är det rum som blev ”klart” först. Jag grundmålade väggarna vita innan jag målade väggar och tak i rosa och golvet blev en varmbeige nyans. Jag väntar på ett soffbord och lite lampor och ska få upp lite tavlor och grejer på väggen. Just nu får ett överskåp från köket agera temporärt köksbord i flyttkaoset. Vi kommer ha en projektor i taket och duk längs ena väggen, för de tillfällen vi ska kolla film eller serier.
I ett annat hörn står en eldstad med en kamin (insats). Eldstaden är i vitmålad puts men det vita är alldeles för gulligt så antingen putsar vi den mer stram eller så målar jag den vita putsen mer i betonggrå färg.
Köket är det rum vi lägger ner mest tid och pengar på. Det kommer bli klart i november men stommarna står på rätt ställen, vi har fronterna monterade på de flesta skåpen och bänkskivan i microcement är klar. Idag monterade vi beslagen och om det är något med kök jag älskar så är det beslag. Man kan verkligen förvandla ett kök med beslag! Eller alla skåp egentligen. Precis som när vi snabbrenoverade vårt kök i vår lägenhet i Stockholm som vi sålde för ett år sedan så köpte vi beslag från Frontapply.se. Grym service, precis som förra gången! Jag beställde några större handtag från Buster & Punch som jag kombinerar med läderhandtag. När allt är klart ska jag visa mer!
Från soffan i vardagsrummet känns det som om jag sitter i en bigpack-låda. Du vet, den där glassen med typ jordgubbs-, päron- och vaniljsmak. Jag älskar det. Det här är ett hus att trivas i.
Och imorgon är det måndag men vardagen känns så otroligt långt borta. Efter en helg där jag varit i en helt egen bubbla så är vardagen en annan värld som jag inte riktigt är redo för. Jag vill hellre stanna kvar i mitt snöglitter, kaminmys och evighetskopp med kaffe på morgonen. Det har varit en fantastisk helg. Och veckan kommer vare sig jag vill eller inte. Den kommer bli riktigt bra den med.
Vill läsa mer om huset och allt som hänt sedan vi köpte det? Klicka på kategorin Äventyrshuset!
4 kommentarer
Hahhaa skönt att jag inte är enda lantisen som ständigt får förklara “bös” för Stockholmare Mvh Bergslagen
haha 😀
Bôs är ett så användbart ord! Det kan även vara det där som (nästan alltid) ligger i botten av bilens bagageutrymme, t.ex. en snörstump, lite granbarr, en skrynklig (eller i Jämtland heter det väl skrövlig?) plastpåse och några torra grässtrån. Eller smulorna, dammet och hårstråna som finns under soffdynorna. 😆
haha exakt!!