Jag är – som bekant – en person som gör det jag säger att jag ska göra. Får jag en idé så vill jag genomföra den. Att drömma räcker inte. Jag vill göra! Ibland måste jag påminna mig om att alla andra inte är likadana, att många som pratar att göra ditt eller datt faktiskt inte har någon som helst plan på genomförande – trots många ord som uttrycker en vilja eller önskan. Jag har svårt att förstå det – men jag noterar att det är vanligt och har bestämt mig för att sluta analysera varför. Not my circus – not my monkeys liksom.
Hur som helst, jag har sedan mitt första snöskoäventyr i Åre i allmänhet och sedan mitt senaste snöskoäventyr i Abisko i synnerhet, bestämt mig för att jag vill ha snöskor. Så jag beställde två par för en vecka sedan och igår hämtade jag ut dem. Snöskor är dyra men jag hittade bästa pris på Addnature – för den modell jag ville ha. Jag gjorde lite reseach i Abisko och frågade guiden om skillnader och modeller och bestämde mig för att köpa snöskor från TSL (Explore easy). Eftersom jag inte vill gå på vandringar själv och jag lugnt kan räkna med att ingen jag känner har ett par snöskor i sin ägo (för vem har det egentligen?) så köpte jag två par så att jag kan få sällskap.
Min förhoppning är att snöskor ska bli populärt och att fler både testar och fastnar för snöskor. Det är skitskoj och superenkelt och ett fantastiskt sätt att komma åt naturen och fantastiska upplevelser utan att behöva bry sig om skidspår eller var det är plogat. Det är bara att snöra på sig snöskorna och gå rätt ut i naturen! Man kan också ägna sig åt snöskolöpning och det finns ett svenskt landslag i snöskolöpning. Att bli en mästare på sådant har jag inga ambitioner om men jag ställer absolut upp på att bli en ambassadör för snöskosporten!
Premiärturen med egna snöskor gjorde jag tillsammans med Grabben. Vi gick från Ullådalen till Lillåstugan där vi åt våfflor. Det var fantastiskt soligt i Åre i morse men lagom till vår vandring började det snöa och när vi satt som bäst inne i stugan och hörde Richardsson segra på 5-milen i Holmenkollen så var det helt vitt ute. Nu när vi kommit hem skiner solen igen…
Kläder // Marmot. Snöskor // TSL. Jag hade Timberlandkängor i mina och Grabben hade terränglöparskor från Adidas i sina.
8 kommentarer
Gunilla: ja ekonomin förstår jag – det är klart att många har drömmar som begränsas av pengar. men jag menar även andra saker, som att ta sig TID att göra aktivitet a eller b. 🙂
Annika: inget bajs men DU var saknad!
Nicole: ja här finns den – https://www.youtube.com/watch?v=ohp25zeLxuM
Anna p: drömmar är härliga – ibland handlar drömmar inte om att nå till själva drömmen, utan resan på vägen dit, eller i alla fall åt det hållet.
Du inspirerar! Jag har redan skrivit upp Abisko på min “att besöka lista” och då ska jag pröva på allt du gjorde där uppe! 🙂
Jag är som du är, säger jag att jag vill/ska göra ngt så gör jag det! Men visst drömmer jag oxå ibland. Men skillnaden e att när jag pratar om mina drömmar så benämner jag dom som drömmar och påtalar redan där och då att det troligtvis inte är ngt som kommer bli av. Inte just nu iaf…
Däremot jobbar jag stenhårt för att förverkliga det jag vill göra! Sen blir omgivningen förvånad när jag nån månad senare gör det… Men d blir inte jag! 🙂
Det bästa är när man hittar en likasinnad, smider planer fredagskvällen, bokar biljett lördag förmiddag och någon v senare sitter på ett flyg på väg till ett gemensamt öventyr!
Hej Sara!
Din blogg ger verkligen så mycket energi och inspiration. Jag blir taggad på livet helt enkelt! Jag har en fråga till dig också – i podcasten “vågar du välja ditt liv?” spelas det en asgrym låt i slutet. En mashup av brave och roar låter det som. VEM är det som har gjort den? Har försökt hitta den men utan resultat;)
Stannade ni och kollade in bajsspår? Var jag och Klas liite saknade??
Hmmm, ja spontant känner jag att jag har tusen idéer och drömmar om vad jag vill göra men ärligt talat inte den ekonomin.Fick jag välja skulle jag köpa mig en racercykel och resa utomlands varenda semestervecka om året. Samt väldigt gärna ha bostad både i halmstad, stockholm och åre. Du kanske träffat helt andra människor som mest bara pratar, men för egen del är det enbart ekonomin som sätter gränserna och inte min vilja att genomföra dem! 🙂
Ingmarie: det måste vara fruktansvärt jobbigt. jag har massor med frågor. hur långt springer man är en av dem! måste googla.
Du vet väl att VM i snöskolöpning gick i Rättvik i år?